Ny forskning: Även korta resor kan påverka hästars luftrör

Hästar transporteras på en mängd olika sätt och av en mängd olika anledningar. Det vanligaste transportsättet är vägtransport men även flyg förekommer, och förr var det också vanligt att hästar transporterades med tåg. Ända sedan man började transportera hästar i fordon av olika slag så har man känt till att hästar kan drabbas av olika hälsorelaterade problem vid transport. Det kanske mest beskrivna är transportsjuka, vilket är en luftvägssjukdom som kan göra hästen mycket sjuk. Stress, vilket har en negativ effekt på immunförsvaret, i kombination med att hästen står med rest huvud under en längre tid och då inte kan hosta eller rensa sina luftvägar, samt att transportens ventilation kan vara dålig, är alla faktorer som kan bidra till att framförallt bakterier infekterar luftvägarna och en lung- och lungsäcksinflammation (pleuropneumoni) utvecklas. Ofta blir hästen mycket påverkad och tillståndet kan till och med vara dödligt. Läs mer om transportsjuka på SVAs webbplats.

Ju längre tid hästen färdas, desto längre tid utsätts den för de faktorer som kan bidra till sjukdomen, så som dålig ventilation, höjt huvud och stress. Det är också under långa resor man oftast ser transportsjuka utvecklas, men det finns också hypoteser om att även korta resor kan påverka luftvägarna, och detta kan i sådana fall, förutom sjukdomsrisken, även innebära att hästar som reser till kliniker för att få sina luftvägar undersökta kan visa på tecken på infektion på grund av resan, och då är det svårt för veterinären att veta om denna infektion är något som kommit på grund av själva resan eller om den funnits innan. En grupp kanadensiska forskare vid Université de Montréal ville därför undersöka hur korta resor påverkade slembildning och bakterieansamling i luftvägarna, det vill säga sådana parametrar som kan indikera att en luftvägsinfektion är på gång. De tog olika prover från luftvägarna, däribland slemprover, och gjorde även så kallade BAL-prover och luftrörssköljningar, i vilka man sedan kan leta efter bakterier och tecken på inflammation. Detta skedde före och efter en resa med hästtransport under 2,5 timmar, och hälften av hästarna reste med ett hönät att äta ur medan den andra hälften inte hade något hö.

transport-ho-inget-ho

Baseline var hästarnas värde innan transport, och figuren anger procent av neutrofiler vid BAL-prov, ett av flera tecken på inflammation. Värdena för de hästar som transporterats utan hö var signifikant högre än innan transport. Den streckade linjen anger gränsen för normalintervallet för en frisk häst.

Vid den andra undersökningen sågs inga skillnader mellan grupperna eller mellan före och efter på förekomst av bakterier, på slem eller slembildning eller vid cytologi (cellräkning) från luftröret. Däremot sågs en tydlig skillnad i förekomst av vissa tecken på inflammation (neutrofiler) vid de så kallade BAL-testerna, där hästarna som inte fått hö under resan hade signifikant högre förekomst än innan resan. Hästarna som ätit hö under resan hade samma nivåer som innan resan. Forskarna spekulerar kring om detta kan bero på att hönäten hängde lågt i transporten vilket kan ha lett till att hästarna med hönät hade sitt huvud lägre ner. Forskarna betonar också att höga värden på just detta test inte nödvändigtvis betyder att hästen har en inflammation, utan att testet används som ett test av flera vid luftvägsdiagnostik, men att det verkar som att även korta transporter, och sannolikt även upprepade korta transporter, kan påverka resultaten vid luftvägsutredningar och att det är bra om veterinärer är medvetna om detta.

Källa: Allano, M., Labrecque, O., Batista, E. R., Beauchamp, G., Bédard, C., Lavoie, J. P., & Leclere, M. (2016). Influence of short distance transportation on tracheal bacterial content and lower airway cytology in horses. The Veterinary Journal, 214, 47-49.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.