Triggerpunkter i bröstmuskulaturen och sadelgjordstvång

Att många hästar blir arga eller visar obehagskänslor när sadelgjorden spänns är de flesta ryttare förmodligen bekanta med. Sådana beteenden kan utgöra allt från ett lättare kast med huvudet och öronen bak, till kraftiga reaktioner, bett och sparkar. För ryttaren utgör det ett problem om säkerheten hotas och man riskerar att bli biten eller sparkad, men även om hästen bara markerar och inte gör någon skada, så bör man som ryttare alltid vara vaksam på obehagskänslor som hästen visar, då dessa kan signalera allt från stress till smärta. Att försöka ta reda på orsaken till ett aversivt (aggressivt, hotfullt eller obehagsrelaterat) beteende är ett första steg.

En orsak till aversivt beteende vid sadelgjordsspänning (hädanefter kallat sadelgjordstvång) kan, enligt forskare vid University of Queensland och University of Liverpool, vara myofasciella (myo= muskel, fascia=bindväven som omger muskeln) triggerpunkter i bröstmuskulaturen. En triggerpunkt är en samling kontraherade (”spända”) muskelfibrer som är känsliga för tryck. De tros orsakas av bland annat smärta och spänningar i muskeln, vilket neurologiskt kan “koncentreras” till enstaka punkter. Beroende på triggerpunktens grad av aktivitet (hur smärtsam/påverkad den är) så kan den smärta hela tiden, smärta vid beröring, eller smärta vid manipulation. En triggerpunkt som ligger någorlunda ytligt i muskulaturen är ofta möjlig att känna för en massör eller fysioterapeut, och när de har lokaliserats kan de behandlas genom manipulation, det vill säga att man bearbetar själva punkten manuellt.

Triggerpunkter, deras mekanismer, orsaker och behandling är framför allt dokumenterade på människa, och en viktig del i diagnosticeringen är att låta patienten själv beskriva smärta, när den uppstår och varifrån den kommer, vilket naturligtvis är svårare att utreda hos djur. Hos häst är triggerpunkter beskrivna, men i stort sett outforskade, även om många häst-fysioterapeuter arbetar enligt de förklaringsmodeller som finns beskrivna på människa. Graden av smärtbeteende som hästen uppvisar är då en viktig del i att lokalisera triggerpunkter.

I denna studie ville forskarna dels lokalisera triggerpunkter i brösmuskulaturen för att kunna se var de oftast förekommer, samt se om graden av smärtbeteende som uppvisades vid palpation av dessa punkter sammanföll med graden av sadelgjordstvång. 38 hästar ingick i studien och alla undersöktes av en fysioterapeut. De lokaliserade triggerpunkterna skattades efter hur påverkade de var (engelska: level of severity), baserat på uppvisat smärtbeteende och lokal respons i muskeln, som antingen normal, mild, måttlig eller kraftig. Resultaten visade att det fanns en korrelation mellan level of severity hos triggerpunkterna och graden av sadelgjordstvång, och forskarna diskuterade vilket samband dessa fynd kunde ha. Tänkbara orsaker angavs vara att såväl själva åtdragningen av gjorden, som att området under ridningen är under tryck, kunde vara en förklaring. Det sågs även en liten överrepresentation av kraftiga triggerpunkter på den högra sidan hos flera hästar, vilket enligt forskarna kunder höra ihop med att ryttare i engelsk ridning ofta spänner sadelgjorden från vänster, vilket ger ett ojämnt tryck/drag i respektive sida.

Studiens uppenbara brister var framförallt antalet hästar som deltog, det är svårt att dra några egentliga slutsatser med ett så litet antal som 38 även om resultaten för just dessa hästar är intressanta. Dessutom baserades uppgifterna om sadelgjordstvång på uppgifter från ryttarna, och sådan “självrapportering” gör alltid att det finns en risk för felkällor. Då detta var en tvärsnittsstudie gjordes undersökningen vid ett tillfälle, och de triggerpunkter som hittades då kunde ha uppkommit akut. Detta kan vara förklaringen till att några hästar, hos vilka kraftiga triggerpunkter lokaliserades, inte uppgavs visa något sadelgjordstvång alls. Forskarna betonar att förekomsten av och level of severity för triggerpunkterna korrelerar med sadelgjordstvång men att man inte kan fastslå att triggerpunkterna är orsaken till de aversiva beteendena.

Bowen, Goff och McGowan, 2016, Investigation of Myofascial Trigger Points in Equine Pectoral Muscles and Girth-Aversion Behavior, Journal of Equine Veterinary Science, in press, DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.jevs.2016.04.095

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.