Nytt om utfodring för feta och/eller EMS-hästar – Del 1, foderautomater och munkorgar

EMS, insulinresistens, fetma och endokrin fång – alla dessa tillstånd är till del konsekvenser av felaktig utfodring, och ofta hänvisas till sockret i fodret som en stor bov. De flesta av dessa hästar är också känsliga mot för mycket socker, och det finns också en rad andra sjukdomar som PSSM, PPID mfl som innebär en lägre tolerans för socker i fodret (i denna artikel klumpar jag ihop alla dessa hästar och kallar dem sockerkänsliga hästar). Socker i egentlig mening är sockerarter som glukos, fruktos osv samt blandningar av dessa (så kallade disackarider). När man mäter halten av socker i foder mäter man allra oftast vattenlösliga kolhydrater, och i dessa ingår sockerarterna men även kolhydraten fruktan som inte är ett egentligt socker. Vattenlösliga kolhydrater förkortas WSC (Water Soluble Carbohydrates).

Det är viktigt att som ägare till en sockerkänslig häst försöka göra vad man kan för att minska hästens intag av socker eller WSC, och om hästen är överviktig eller riskerar att bli, även energin. Men eftersom hästens mag-tarmkanal är byggd för att ta emot en i princip ständig ström av fiberrikt foder så kan det innebära hälsorisker även att ge för lite mat, till exempel magsår och kolik. För den mentala hälsan är det också viktigt att hästen får tillräckligt med ät-tid och gärna också rörelse, för att undvika stress och utvecklande av stereotypa beteenden. Nyligen samlades en grupp av de mest framstående forskarna inom hästnutrition i Europa i en så kallad consensus statement, alltså att man mot bakgrund av den forskning som gjorts hittills enats om en eller flera rekommendationer, i detta fall gällande utfodring av grovfodret (1). Denna rekommendation säger:

  1. För mental hälsa: Hästar ska ges så mycket grovfoder att de kan äta under allra minst 8-10 timmar per dygn. (Det betyder att om hästen får för mycket energi eller socker av den mängden som krävs för att komma upp i den tiden, så måste man byta grovfoder eller hitta en annan lämplig strategi för att förlänga ä)
  2. För tarmhälsa: Minsta acceptabla nivån av grovfoder för att inte öka risken för tex kolik, är 1,5% av kroppsvikten i TS (det motsvarar 7,5 kg TS, eller ca 8,8 kg hö, till en häst som väger eller bör väga 500 kg).
  3. Den absoluta miniminivån vid tex extrem övervikt är 1,25% av kroppsvikten i TS (det motsvarar 6,25 kg TS eller ca 7,3 kg hö till en häst som väger eller bör väga 500 kg).
  4. Mängder under dessa bör endast ges vid veterinär rekommendation.

Det finns därför olika strategier för utfodring av sockerkänsliga och/eller feta hästar, och i denna artikel går jag igenom lite ny forskning som handlar om att begränsa intaget av socker/WSC och/eller foder, förlänga ättiden och även att öka rörelse och aktivitet vid foderintag.

Foderautomat för rörelse

I en studie tittade man på om en utfodringsautomat som uppmuntrade till rörelse hade någon effekt på viktminskning hos åtta överviktiga blandrasponnyer. De delades in i två grupper som studerades under två ”behandlingar” (med foderautomat och utan foderautomat) i en cross over design, vilket innebär att båda grupperna får båda ”behandlingarna”. Varje ”behandling” pågick i tre månader med sex veckors paus (så kallad wash out) emellan. Innan och efter försöken mättes ponnyernas vikt, body condition score, fettprocent, olika hormonella parametrar och allmän hälsostatus, och under försöken mättes aktivitetsnivå genom att hästarna fick ha en stegräknare på sig. Båda grupperna fick samma foderstat bestående av grovfoder motsvarande 2% av kroppsvikten samt ett mineraltillskott, som delades upp på två givor per dag. Foderautomaten var utformad som en höhäck med två dörrar, en på vardera sida. En dörr i taget var öppen i fem minuter, och när den stängdes öppnades den andra, men för att nå den andra sidan var hästen tvungen att gå en sträcka som var avgränsad med staket (Figur 1). Hästarna fick vänja sig vid systemet innan försöken påbörjades. Den grupp som inte hade foderautomat hade en vanlig höhäck. I övrigt hölls hästarna i likadana sandhagar och motionerades på samma sätt under studiens gång.

höhäck

Figur 1. Foderautomaten som användes i studien. A är själva foderhäcken, B är dörrarna som var öppna en i taget, och C är staketet som hästarna var tvugna att gå runt för att komma till den andra öppningen.

 

Kanske inte helt förvånande så visade det sig att de hästar som hade en foderautomat rörde på sig signifikant mer än de som hade en vanlig höhäck, närmare bestämt nästan 3,5 ggr så mycket i genomsnitt. Det visade sig också att detta hade effekt på kroppssammansättningen – båda grupperna minskade sitt body condition score och sitt cresty neck score (ett mått för att uppskatta fettdepån på nacken som är vanlig hos överviktiga hästar) något, men minskningen var signifikant hos de hästar som rört sig mer. Båda grupperna minskade något i kroppsvikt men skillnaden mellan grupperna var inte signifikant. Insulinkänsligheten förbättrades inte. Det gjorde däremot fettprocent hos den grupp som hade foderautomat. Forskarna drar därför slutsatsen att den extra rörelse som foderautomaten gav upphov till kan bidra till att minska fetma hos hästar (2).

Munkorg på bete

I en annan studie utvärderades användningen av munkorg eller betesreducerare för att begränsa intaget av bete hos ponnyer. Studien pågick under en tid och det gjordes flera olika försök och tester. Några av dem kan du läsa om här. I den artikel som refereras ovan testades munkorg under tre timmar per dag. I den senaste publicerade artikeln testades effekten av munkorg under tio timmar. Fem normalviktiga ponnyer på bete dygnet runt ingick i en cross over design där en grupp fick ha munkorg under 10 timmar per dygn (mellan 08.00 – 18.00) och den andra gruppen fick beta fritt. De ponnyer som hade munkorg gick upp signifikant mindre i vikt än sina kompisar som fick beta fritt, men att det fanns en individuell spridning. Dock noterade forskarna beteenden hos vissa individer, som indikerade frustration över munkorgen. Övriga individer visade inget förändrat beteende när munkorgen var på. Forskarna menar att munkorg under en del av dygnet kan vara en lämplig metod för att begränsa betesintaget hästar utan att hålla dem inne eller ifrån bete, men att acceptansen för munkorgen är väldigt individuell, och att beteenden som indikerar frustration också kan innebära att hästen inte kan äta och/eller dricka tillräckligt genom munkorgen (3).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.