Fråga om Foder – proteinfoder

Förra gången handlade Fråga om Foder om högt proteinnehåll i grovfodret och om det kan vara ett problem. Denna gång är frågan den motsatta: vad ska man göra om ens grovfoder har alldeles för lite protein, och man dessutom har en häst med ökad risk för fång och därför behöver vara aktsam med sockret?

Hästar som är fångkänsliga (dvs hästar med EMS, PPID, överviktiga hästar etc) har låg tolerans för socker och behöver dessutom ofta gå ner i vikt eller förhindras att öka i vikt. Därför måste deras foderintag ofta begränsas, både med avseende på socker och energi. Däremot har de samma proteinbehov, eller kanske till och med högre, än friska hästar. En vuxen, icke dräktig häst har som tumregel ett proteinbehov om ca 6 gram per MJ energi. Grundregeln är som alltid att utgå från en grovfoderanalys. Värdena från dessa kan man sedan mata in i ett foderstatsprogram, till exempel det som finns på hästsverige.se. När man vet hur mycket protein som saknas så kan man sedan välja ett tillskottsfoder efter det.

Om det inte behövs så stora mängder protein så kan man med fördel använda lusern. Lusern är en baljväxter som i Sverige ofta kommer i form av pellets eller hack. Det är ett grovfoder som, även om det inte bidrar så mycket till tuggtiden, ändå bidrar positivt till hästens tarmbiota jämfört med spannmålsprodukter. Det innehåller cellulosa precis som gräs, och en relativt hög halt protein för att vara grovfoder, samt vanligen mycket låga halter socker och stärkelse. Detta är om lusernet inte innehåller något tillsatt socker i form av melass. Detta är en relativt vanlig tillsats, dels för melassens bindande egenskaper men också för smakligheten. För en frisk häst är den lilla sockertillsatsen försumbar men för en fångkänslig häst räknas varje gram varför ett o-melasserat foder ska användas.

Behövs det tillsättas mer protein per megajoule energi än vad lusern kan bidra med så finns en mängd olika foder som är avsedda för fånghästar och/eller överviktiga hästar till exempel. Dessutom finns rena proteinfoder om behovet är stort. Jag brukar rekommendera ett proteinfoder med hög halt protein framför ett “vanligt” kraftfoder med måttlig halt, oavsett om det är avsett för fånghästar. Anledningen är, att då den fångkänsliga hästens fodergiva ofta är begränsad så vill jag att foderstaten ska rymma så mycket grovfoder som möjligt, för tuggtid och mag-tarm-hälsa. Om man då ger en liten mängd av ett kraftfoder med stor mängd protein så får man mer energi “över” och kan således ge mer grovfoder, än om man måste ge större mängd av ett kraftfoder med måttlig proteinhalt. Jag brukar också rekommendera “blandfoder” framför rena råvaror så som soja eller potatisprotein, för att det ofta innehåller mineraler och är sammansatt med hästen i åtanke. Det är framförallt två fabrikat jag brukar rekommendera och dessa kommer från Krafft respektive Granngården. Jag jobbar inte för något av dessa företag utan rekommenderar deras proteinfoder för att de är bra ur ett näringsperspektiv, har ett rimligt pris samt att de är vanliga märken som finns “överallt”. Tillgänglighet är viktigt.

Sammanfattningsvis så gäller alltså (som alltid) en grovfoderanalys, därefter kan man avgöra hur mycket protein som behöver tillsättas och sen väljer man ett foder med måttlig respektive hög halt protein, beroende på behov, och om lusern inte räcker så är det bättre med ett foder med hög halt protein än med måttlig, för att skapa utrymme åt grovfodret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.