Grupphållning på bete och lösdrift – vilka gruppkonstellationer funkar bäst?

Hästar är som bekant ett flockdjur och bildar ofta nära vänskapsband med andra hästar. Bland ferala hästar (hästar som härstammar från domesticerade hästar men som lever som vilda) är de vanligaste grupp-konstellationerna familjegrupper, vilka består av en eller flera hingstar samt två till sju ston per hingst, och deras föl, samt ungkarlsgrupper, vilka består av unga och äldre hingstar utan familjeflock. Det finns även flockar bestående av enbart ston och deras föl. Familjeflockarna har föl i blandade åldrar då avkommorna stannar i flocken tills de är könsmogna eller något senare, så det är inte ovanligt med tre till fem ”årskullar” i en och samma flock. Fölen avvänjs naturligt när det börjar närma sig nästa föls ankomst, men de fortsätter att vara nära sin mamma och hjälper henne med den nya fölungen, passar den och leker med den. Det sättet som många håller avelsston på i modern hästhållning, där fölet avvänjs vid 6 månaders ålder, inte får träffa mamman igen efter avvänjningen samt får gå tillsammans med enbart andra föl i samma årskull, som kanske inte har växt upp tillsammans, är alltså ganska onaturligt för hästen. Det behöver inte innebära problem för den vuxna hästen men känsliga individer kan påverkas starkt av en onaturlig och stressig avvänjning, och beroende på andra faktorer så som uppstallning och utfodring så kan stereotypier som krubbitning grundläggas redan här.

Även vuxna hästar utan föl trivs naturligtvis bäst i flock, detta gäller även hingstar. Det som avhåller många från att hålla hästar i flock är den upplevda skaderisken, och naturligtvis är det viktigt att flocken har en bra sammansättning för att minimera aggressiva beteenden mellan hästarna. Återigen kan vi titta på naturen: under goda förhållanden, när det finns gott om mat, så är vildhästflockar mer stabila, det vill säga att individerna förflyttar sig mindre mellan flockar och det förkommer också färre aggressiva beteenden. En stabil flock med tydliga dominanshierarkier utvecklar på sikt kommunikationsmetoder som minimerar behovet av aggressiva beteenden och slagsmål, och ger unga individer gott om möjlighet att tränas socialt. När det är ont om resurser, eller mer konkurrens om de resurser som finns, så är det tvärtom en större omflyttning både inom grupperna (i rang) och mellan grupper, och det förekommer också fler och mer aggressiva beteenden. Både vuxna hästar och föl har dessutom, likt människor, ofta tätare band med vissa av individerna i en flock än med andra, och det är vanligt att vänskapspar bildar små ”flockar i flocken”. Hästar blir oftare bästa kompis med en annan häst av samma kön, på ungefär samma rang-nivå, och om det är föl i samma årskull så blir ofta fölen till två mammor som står nära varandra, också närmre varandra än andra föl.

Eftersom hästars välfärd är beroende av att de har sällskap, då en isolerad häst löper stora risker för att utveckla stress och stereotypier, så ville några forskare på Island ta reda på frekvensen samt vilka typer av aggressiva samt vänskapliga beteenden som utförs mellan individer i olika gruppkonstellationer, för att eventuellt kunna utvärdera vilka konstellationer som fungerar bäst att ha tillsammans. På Island är det vanligt att man håller hästar i semi-ferala grupper, alltså grupper av hästar som sätts ihop, ändras, övervakas och vintertid stödfodras av människor, men som lever som vilda med ganska lite mänsklig kontakt, jämför russen på Lojsta hed. I det här forskningsprojektet, som pågått under många år och som resulterat i nio artiklar varav den första publicerades 2003, tittade forskarna på sammanlagt 458 individer i åldrarna 9 månader – 16 år, fördelade på 20 olika grupper, sammansatta på olika sätt och från olika stall på Island. Vissa av djuren var mer hanterade, andra mindre, vissa var inridna, andra hade haft mycket lite mänsklig kontakt. Nyligen sammanställdes datan från alla dessa studier för att kunna skapa en större bild och förståelse för hästars sociala band och kommunikationer.

I den här sammanställningen kunde man se, att den mest avgörande faktorn för aggressiva eller ”ovänskapliga” beteenden var ålderssammansättningen – alla grupper där föl var närvarande tillsammans med vuxna individer, framför allt om en hingst fanns närvarande, uppvisade färre sådana beteenden, och där visades även fler vänskapliga beteenden, så som putsning och andra sociala beteenden. De grupper med enbart för varandra tidigare obekanta unghästar uppvisade flest aggressiva beteenden. Alltså: En naturlig konstellation med hingst, flera ston och flera föl och unghästar, var den ”fredligaste” sammansättningen, medan ihopsläppta åringar / unghästar som inte kände varandra sedan tidigare, bråkade mest.

När det gällde individuella skillnader så såg man att konfliktbeteenden (det vill säga aggressiva eller undvikande beteenden) var vanligare bland handjuren, medan vänskapliga beteenden så som putsning var lika fördelat mellan könen, dock sågs detta oftare hos de yngre djuren. Det fanns även en tydlig skillnad mellan säsonger, då konfliktbeteenden var vanligare under vintern och hösten, och förekom minst under maj-juni. Vänskapliga beteenden var lika vanliga över hela året. Intressant nog så verkade stödutfodring med hö under vintern öka konfliktbeteendena.

De viktigaste slutsatserna som forskarna drog av denna studie var att grupper som bäst efterliknade naturliga hästflockar höll sams bättre och var stabilare, och att hästägare bör vara noga med hur de sätter ihop flockar, både åldersmässigt och könsmässigt. Detta är extra viktigt för föl som nyss vants av, då tidigare forskning visat att grupper av avvanda föl som får ha ett par ammor (ston som inte är mammor till något av fölen) är mindre stressade och löper mindre risk att utveckla stereotypa beteenden.

Sigurjónsdóttir, H., & Haraldsson, H. (2019). Significance of Group Composition for the Welfare of Pastured Horses. Animals, 9(1), 14.

Hela artikeln finns att läsa här.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.